2009-04-22

Åtta miljoner kronor till handelsforskning om logistik, distribution och partihandel RSS

Samhällsansvar, effektivare varutransporter och lågprishandel är några av ämnena för de forskningsprojekt Handelns Utvecklingsråd finansierar inom ramen för utlysningen ”Distribution, logistik och partihandel”.

Sammanlagt sju projekt får dela på 8,2 miljoner kronor från Handelns Utvecklingsråd. I utlysningen Distribution, logistik och partihandel ingår forskningsprojekt om effektiva transporter, miljö och hur svenska värderingar om hållbar produktion ska förmedlas till länderna där varorna tillverkas.

– Att skapa en effektiv logistik och distribution mellan producenter och konsumenter, är idag en av de mest centrala faktorerna för att bli framgångsrik inom handeln. Kunskap och förståelse för företagens sociala ansvar är likaså mycket viktigt och av stort intresse för branschen, säger Andreas Hedlund, kanslichef på Handelns Utvecklingsråd.

Beviljade projekt inom utlysningen Distribution, logistik och partihandel, våren 2009.

1. Vad händer med mellanhänderna i handeln?
Den traditionella uppdelningen av handelskedjans aktörer i producent, grossist, detaljist och konsument är idag inte lika självklar. Idag har många handelsföretag flera roller i kedjan. Ica har till exempel gått från att vara ett inköpssamarbete till att vara detaljist, grossist och allt mer producent av egna märkesvaror. Hur länken mellan producent och konsument fungerar idag och hur den har förändrats är föremål för forskningsprojektet Rollförändringar i distributionssystem, som ska genomföras vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg under ledning av doktor Kajsa Hulthén, 031-772 10 00.

2. Samlastning för effektivare transporter.
Svenska vägar fylls allt mer av allt tommare lastbilar. Det innebär att trängseln på vägarna och att utsläppen ökar, utan att fler varor transporteras till sina destinationer. Ett forskningsprojekt vid Handelshögskolan i Göteborg ska undersöka hur man kan effektivisera transporter. Det gör man genom att studera samlastningscentraler i Göteborg, och hur de kan bidra till effektivare och mer miljövänliga transporter.

Projektet Ökad effektivitet i befintliga urbana transportsystem – optimal lokalisering av dagens och framtida samlastningscentraler leds av doktor Jerry Olsson, Handelshögskolan i Göteborg, 031-786 46 79.

3. Miljö och socialt ansvar även i leverantörsledet.
Ingen vill ha kläder sydda av barnarbetare. Konsumenter vill att varor är framställda på ett miljömässigt och socialt ansvarsfullt sätt. Men med jämna mellanrum drabbas handeln av skandaler som beror på missförhållanden i tillverkningsländerna. Och visst kan arbetsförhållanden i Asien vara svåra att överblicka. Men nu drar ett forskningsprojekt igång som ska öka kunskapen om hur handeln bättre ska implementera sina policys i fabrikerna i Kina eller Indonesien.

Projektet Tracing Sustainable Supply Chains: The Translation of Policy into Practice in Different National Settings leds av docent Ola Bergström vid Handelshögskolan i Göteborg, 031 786 15 44.

4. Varför tar handeln samhällsansvar?
Företag som the Body Shop och Ben and Jerrys har profilerat sig som världsförbättrare. Och trenden är att företag ska engagera sig mer i frågor om det socialt och miljömässigt hållbara, CSR. Ett nystartat forskningsprojekt ska undersöka hur handeln arbetar med samhällsansvar, vilka kunskaper handeln har om CSR och vad som driver handeln att arbeta med dessa frågor.
Projektet Innebörden av samhällsansvar i handeln leds av doktor Anna Blombäck vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, 036-10 18 24.

5. Hur lyckas man med logistik?
Att flytta en vara från en plats till en annan, för att sälja den är vad handel alltid har handlat om. Traditionellt bestod logistikkedjan av flera aktörer som handlar med varandra: en bonde sålde till en grossist som sålde till detaljist som sålde till kund. Men det håller på att förändras: idag är framgångsrika handelsföretag ofta både grossist och detaljist, och i vissa fall även producent.

Ett nytt forskningsprojekt vid Linköpings Tekniska Högskola, ska ta reda på hur logistiken ska utformas för att göra mest nytta för svensk handel i allmänhet, och i konkurrensen med utlandet. Vilken roll olika företag i en logistikkedja ska ha, och hur logistiken kan bli en integrerad del i företagens affärsmodell. Projektet Handelns logistik – en branschstudie leds av professor Mats Abrahamsson, 013-28 15 34.

6. Hur lyckas man med partihandel?
Det är frågan en grupp forskare vid Handelns Utredningsinstitut och Högskolan i Dalarna ställer sig i det nystartade forskningsprojektet Vilka faktorer är av betydelse för partihandelns utveckling?

Forskarna ska undersöka vad som påverkar nystarter, omflyttningar och nedläggningar av partihandelsföretag, och vad som karakteriserar de nystartade företagen inom partihandeln som överlever och växer. De kommer också att undersöka varför vissa små lönsamma partihandlare väljer att avstå från att växa sig stora. Projektet leds av professor Niklas Rudholm 08 762 72 98..

7. När anpassar sig volymhandeln till efterfrågan?
Lågprishandeln har under de senaste åren varit mycket framgångsrik genom att köpa in stora varuvolymer till pressade priser och sälja billigt till kunder. Nackdelen med den strategin är att man inte kan anpassa varuutbudet till snabba förändringar i efterfrågan. Ett nystartat forskningsprojekt, Ökad flexibilitet i försörjningskedjor med postponement, ska undersöka hur, när och var i försörjningskedjan anpassningen till efterfrågan sker. Forskarna kommer också att studera hur lågprishandeln med sina stora inköpsvolymer kan bli mer flexibel.

Projektet leds av professor Susanne Hertz vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping 036-10 18 39.

 

© Handelns Utvecklingsråd
Regeringsgatan 60, 103 29 STOCKHOLM
Telefon: 010 - 471 85 46