Hälsosam personal ger lägre sjukfrånvaro, högre produktivitet, mindre stress och gladare stämning. Med det finns också risker med att ha en stark hälsoprofil inom ett företag: att hälsa blir en påtvingad ideologi och att motsättningar uppstår mellan friskusar och soffpotäter. Det diskuterade Torkild Thanem och Erika Rosén vid frukostseminariet ”Borde du verkligen äta det där? Problem och utmaningar i företagens hälsofrämjande.”
– Ohälsosam livsstil påverkar de anställdas produktivitet negativt. Stress, övervikt och rökning leder till ökad, i vissa fall dubblerad sjukfrånvaro, säger Erika Rosén, konsult vid HUI, som inledde frukostseminariet med en beskrivning av forskningsläget.
Forskningsläget idag är ganska överens om att ökad motion, bättre kostvanor och mindre rökning ger positiva effekter på hälsan och därmed på de anställdas prestationer och välbefinnande.
– Personal som ändrat sitt beteende till en mer hälsosam livsstil upplever sig som mer produktiv, mer stresstålig och mer energisk.
Torkild Thanem, docent i organisationsteori vid Stockholms universitet, har gjort en del andra fynd. Vid sidan av de positiva effekterna av hälsofrämjande insatser finns också en negativ sidoeffekt.
Risk för hälsoism
– Hälsa blir allt mer en ideologi, där medverkan visserligen är frivillig, med att det finns högt ställda förväntningar på att man sak delta i företagets hälsofrämjande insatser. Risken för konflikt mellan de redan frälsta och de som inte vill vara med är stor.
I sin studie intervjuade Torkild Thanem personal i två företag som båda utmärkt sig som framgångsrika inom hälsofrämjande insatser.
– I ett av fallen var en medarbetare mycket nöjd med den hälsosamma livsstilen på företaget, men sa samtidigt att hon undvek dem som inte deltog, att till exempel rökare stod för en negativ livsstil.
Borde du äta det där!
Andra medarbetare upplevde att de olika motionsinitiativen tog för mycket tid från arbetet och att de i vissa fall uppmanades att avstå från motion för att hinna arbeta. Andra att tjatet om hälsosam mat har blivit en källa till irritation. En person i undersökningen avstod från att äta i lunchrummet, för att slippa höra kommentarer om sin matlåda.
– Oftast är det frivilligt att delta i hälsoaktiviteterna, men ibland är det ett frivilligt tvång, säger Torkild Thanem.