Tydliggör var ansvaret ligger 

Intresset är just nu stort för ”hållbar utveckling” i samhället. På företagsnivå benämner vi detta som ”samhällsansvar” eller ”CSR” (Corporate Social Responsibility). Var för sig är dessa begrepp ganska tydliga och till och med självklara – för vem ställer inte i grunden upp på att det vore bra om vi i alla sammanhang strävade mot en social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet? När vi söker förena begreppen i praktiken uppstår emellertid en rad intressanta och utmanande frågor där lösningen inte är lika självklar, men som likväl kommer kräva uppmärksamhet.

En särskilt knivig paradox gör sig i sammanhanget gällande inom detaljhandeln. Å ena sidan är begränsad konsumtion en nyckel till att stävja en skenande förbrukning av ändliga resurser. Följaktligen skulle man kunna se det som ansvarsfullt att förhindra stora delar av handeln. Å andra sidan representerar detaljhandeln en värdekedja som åstadkommer innovationer och sysselsätter en stor mängd människor och som därmed är viktig för ekonomisk och social utveckling och hållbarhet i samhället.

Detaljhandelsföretagen brottas med detta dilemma liksom frågan om var gränserna för detaljhandelns ansvar går. Butiken är porten till en mycket stor del av all konsumtion. Men det måste inte betyda att man som ensam aktör bär ansvar för hållbarhetsfrågan. Å andra sidan finns flera av de mest resursstarka och därmed inflytelserika aktörerna just i detta led – vilket talar för att detaljhandeln verkligen har möjlighet att påverka utvecklingen och därmed borde ta ett bredare ansvar. En del handelsföretag gör också mycket för att bidra till samhällets förmåga att nå hållbar utveckling. Samtidigt måste butiker för att överleva anpassa sig till efterfrågan på marknaden. Frågan är hur man som företag eller butikschef förhåller sig till debatten om samhällsansvar om konsumenterna inte ställer krav eller om deras efterfrågan går på tvärs med det samhällsansvar som kan tas. Till vilken grad ska och kan man då engagera sig?   

En studie bland svenska butiker visar att många butiker inte känner ansvar för frågor som ligger bortom den direkta verksamheten i butiken. Samtidigt säger många konsumenter att de litar på att butiker och kedjor tar sitt ansvar. Delvis förklaras dessa svar där vi lägger över en stor del av ansvaret på någon annan av att man inte tror sig ha förmåga att förändra, men nog är det också en indikation på vår ovilja att lämna en bekväm tillvaro. Värdekedjor länkar per definition samman olika aktörer och aktiviteter och de inbjuder till en förskjutning av ansvar.

En diskussion om hållbar utveckling i detaljhandeln måste alltså fortsatt och mer tydligt involvera ansvarsfrågor utifrån fler perspektiv – leverantörskedjan, butiken och konsumenten. Om vi blir tydliga med vilket ansvar vem kan ta så blir det lättare att nå en hållbar utveckling.

Läs mer om Annas studie "Butikens samhällsansvar"

Anna Blombäck

Ek. Dr, Internationella Handelshögskolan i Jönköping