Nyheter 2009

Att en leende personal säljer bättre än om personalen ser sur och grinig ut, är kanske ingen överraskning. Men det gäller att leendet är äkta, eller åtminstone uppfattas så av kunderna. Annars framstår personalen som osäker och mindre trovärdig.

SEMINARIUM: Lågkonjunkturen är ett bra tillfäller att utvärdera och ompröva sin affärsmodell. Framtidens affärsmodeller bygger på ett flödestänkande som genomsyrar allt från tillverkning till nöjd slutkund. Det var några av de tankar som professor Mats Abrahamsson delade med sig av under årets sista frukostseminarium.

Anställda inom handeln förväntas vara tillgängliga för arbetsgivare, för kunder och för familjen. När kraven krockar, löser man det på egen hand – privatlivet inkräktar inte på arbetet. Men att så många som en av fem vill lämna branschen, delvis beroende på arbetstiderna, är ett problem handeln bör vara medveten om.

En köttfärs-, dun- eller ullskandal får stort utrymme i medier och människors medvetande. Det kan verka katastrofalt för de företag som hamnar i mediernas fokus, med solkat varumärke och minskad försäljning. Med effekten behöver inte bli bestående om företagen agerar rätt.

Svenska detaljhandelsföretag har hårdare estetiska krav på sin personal än brittiska och australienska företag. – Här ställs även krav på fysisk kondition och vältränade kroppar, säger Henrietta Huzell, som forskar om hur arbetsgivare och personal ser på utseendekrav inom handeln.

Butikspersonalen känner inte av något tryck från kunderna när det gäller frågor om miljö och socialt ansvar. Kunderna har redan gjort sina etiska överväganden innan de kommer till butiken. Frågorna drivs istället av intresseorganisationer, etiska investerare och eldsjälar.

Att stirra sig blind på försäljning eller kostnader är inte vägen till lönsamhet. Det är driftmarginalen som säger mest om hur butiken mår. Det anser i alla fall Mikael Hernant som berättade om sina forskningsresultat vid ett frukostseminarium med temat Lönsam butik.

Flera studier visar att beskattning av onyttig mat inte leder till hälsosammare kunder. Däremot kan kunderna påverkas indirekt genom att producenterna förändrar produkterna för att undvika en ökad beskattning.

Teknik, innovationer och globalisering är några av de områden som ligger i blickfånget för höstens handelsstipendiater, som får dela på närmare tre miljoner kronor.

SEMINARIUM: Dåliga rekryteringar kostar företagen stora belopp. Ändå är handeln en bransch där man hellre litar till sin magkänsla än använder vetenskapliga metoder vid rekrytering av ny personal.

36 miljoner kronor till forskning om hållbar handel. Handelns Utvecklingsråd och Formas står bakom storsatsningen ”Hållbar butik”. Forskningssatsningen innebär att de båda finansiärerna tillsammans avsätter upp till 36 miljoner kronor under de närmaste tre åren till forskningsprogrammet ”Hållbar butik”.

Hälsosam personal ger lägre sjukfrånvaro, högre produktivitet, mindre stress och gladare stämning. Med det finns också risker med att ha en stark hälsoprofil inom ett företag: att hälsa blir en påtvingad ideologi och att motsättningar uppstår mellan friskusar och soffpotäter. Det diskuterade Torkild Thanem och Erika Rosén vid frukostseminariet ”Borde du verkligen äta det där? Problem och utmaningar i företagens hälsofrämjande.”

Priskrig ger sällan långsiktiga förbättringar för handeln. Men det betyder inte att man kan ställa sig utanför och vänta ut prissänkningarna. Tvärt om visar forskning att det gäller att agera tidigt. Den som agerar först i ett priskrig är ofta mer framgångsrik än de som följer efter.

Kunder litar mest på rekommendationer från andra kunder när det ska köpa en vara. Men hur får man kunder att rekommendera en vara till andra? Vid ett frukostseminarium berättade forskarna Ulf Johansson och Johan Anselmsson om några resultat från sin kommande rapport.

Samhällsansvar, effektivare varutransporter och lågprishandel är några av ämnena för de forskningsprojekt Handelns Utvecklingsråd finansierar inom ramen för utlysningen ”Distribution, logistik och partihandel”.

Barn bestämmer över en betydande andel av hushållets konsumtion och ju äldre barnet blir, desto större inflytande får det över hushållets inköp. Detta beror delvis på att det äldre barnets förhandlingsstrategi, med en större förståelse för förälderns ståndpunkt, är mer framgångsrik än det yngre barnets mer aggressiva tjat.

Vid ett mycket välbesökt frukostseminarium den 6 april arrangerat av Handelns Utredningsinstitut och Handelns Utvecklingsråd, talade Jens Nordfält, rektor vid Nordiska Detaljhandelshögskolan och vd i Hakon Swensons stiftelse, om hur vårt begränsade arbetsminne raserar vedertagen varumärkesteori. Besluten i butik fattas på mer subtila grunder än behovsanalys, faktainsamling och underbyggda beslut. Vid seminariet berättade också Linda Thunström, forskare vid HUI, om hur man kan genomföra experiment inom handeln.

Handeln i Sverige har vuxit kraftigt de senaste åren. Företagen arbetar mer effektivt och det är de nyetablerade företagen som bidrar mest till produktivitetsökningen.* Det framgår av en färsk forskningsrapport från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, som finansierats av Handelns utvecklingsråd.

År 1951 hade vi 36 000 dagligvarubutiker varav 11 000 lanthandlare i Sverige. Idag får närbutikerna slå igen en efter en när stormarknaderna pressar priserna och lockar kunder med gratisparkering och snabbmatskedjor. Men hur viktig är egentligen handeln för bygden? Är det till och med så att folk flyttar om byns enda lanthandel slår igen? Det var några av frågeställningarna på det spännande frukostseminarium som Handelns Utvecklingsråd och HUI bjöd in till i februari.

En färsk forskningssammanställning visar att egna märkesvaror, EMV, drar fördel av lågkonjunkturen. Dagligvarukunder som vanligen handlar enligt strikt inarbetade mönster, börjar jämföra priser.

De två vinnande bidragen i Handelns Uppsatspris handlar om apoteksmarknaden och om hur butiksdemonstrationer ger merförsäljning.

Handelsplatser utanför statskärnan växer sig allt starkare. Kan externhandeln rent av vara ett hot mot handeln i statskärnan? Frågan diskuterades under ett välbesökt seminarium där HUI presenterade sin rapport i ämnet som finansierats av Handels utvecklingsråd.