Logistik i svensk handel

Handeln har utvecklats från att framförallt agerat lokalt med att förse konsumenter med varor till att ha konsoliderats i kedjebildningar och stora internationella företag. Drivkrafter i termer av ökad internationalisering och konsolidering gör att handelsföretag tar nya roller i försörjningskedjan och behöver skaffa sig nya förmågor och kompetenser.

I internationaliseringens fotspår ingår att konkurrensen hårdnar på alla områden, även inom segment som tidigare inte var konkurrensutsatta. Det innebär i sin tur att marginalerna genom hela marknadskanalen pressas betydligt mer än förut, och kravet på kostnadseffektivitet ökar i alla verksamheter. De branscher eller områden som tidigare kunde drivas på traditionsenligt sätt ifrågasätts och utmanas.

Utifrån ett logistikperspektiv innebär förändringarna ofta att logistiken får en ökad betydelse för företagen. Från att ha sett logistik som enbart en transportfråga, blir logistiken en viktig källa för företagets lönsamhet och tillväxt. Logistiken är ett sätt att leverera högre kundvärde genom hög leveransservice och produkttillgänglighet, men den har även rollen som motor för tillväxt genom att hämta hem synergier i företagsförvärv och på så sätt leverera ett högt aktieägarvärde. Ett vanligt exempel på den ökade betydelsen av logistik är den europeiska dagligvarubranschen. Lågpriskedjor som Lidl och Aldi expanderar sin verksamhet i flera länder, med bl. a. en kostnadseffektiv logistik som grund. Samtidigt imponerar stora kedjeföretag som Tesco på marknaden med en mycket hög konkurrenskraft baserat på logistiken. Detta möjliggörs med en affärsmodell som är uppbyggd kring att skapa effektivitet genom hela försörjningskedjan, s.k. Supply Chain Management (SCM).

Trots att det är uppenbart att handelsföretag är en ytterst heterogen grupp av företag fullt med skillnader, betraktas svensk handel logistikmässigt och affärsmodellmässigt ofta som likformig oavsett bransch. Olika branscher har olika affärsmässiga och logistiska förutsättningar avseende distribution och partihandel och de har kommit olika långt i sin logistikutveckling. Det är också stor skillnad i hur internationell branschen är och därmed hur stor konkurrensen är. Utformningen av ett modernt logistiksystem påverkas av en rad olika faktorer som är olika beroende på typ av produkt och bransch. På konsumentvarusidan påverkar exempelvis följande faktorer hur man utformar sin logistik och sin affärsmodell:

• Modebranschens skifte från 3-4 säsonger och lika många kollektioner på ett år till ”Fast Fashion”, där sortimentet byts kontinuerligt under hela året. Detta ställer helt andra krav på logistiksystemets förmåga att frekvent försörja butiksledet med nya varor, och det går inte längre att bara trycka ut samtliga volymer i butikerna och REA ut det som blir över.
   
• E-handel som konkurrerande, men också kompletterande marknadskanal till butiksförsäljning, vilket ställer nya krav på partihandelns utformning. I bokbranschen konkurrerar t ex renodlade e-handelsföretag som AdLibris med renodlade butikskedjor som Akademibokhandeln som försörjs av en traditionell partihandel, t ex Förlagssystem AB.
   
• Inom många branscher har egna märkesvaror (EMV) blivit ett komplement till traditionella, leverantörsstyrda varumärken, där EMV importeras i stora volymer från Asien containervis till samma partihandelsfunktion som normalt hanterar mer Just In Time-liknande leveranser från leverantörer i Europa. Detär två helt olika upplägg inom ramen för samma partihandel, där de stora volymerna med EMV har en tendens att kraftigt störa inarbetade flöden och processer.
   
• På konsumentvarumarknaden finns det dessutom ofta substitut tillgängliga om inte logistiken fungerar, antingen i form av samma vara från annan leverantör, eller en likvärdig vara med samma egenskaper, vilket sätter fokus på en väl fungerande logistik.
   
• Försäljning vad gäller val av sortiment, målpris etc. är ofta tätt knutet till inköp och logistik, där vissa aktörer som IKEA, och Tesco målmedvetet arbetar med flödestänkande för individuella sortiment med specialister inom olika kategorier (s.k. Category Management).
   

För producentvaror ser det ofta lite annorlunda ut, vilket också ställer andra krav på logistiken:

• Kunden köper varor som ska användas i en egen produktion, vilket innebär att kundens produktionsprocess och dess styrning ofta är avgörande för hur logistiken och distributionen behöver utformas.
   
• Det innebär att kraven på tillgänglighet och precision i leveranser är mycket höga, i synnerhet som tillgängligheten på substitut ofta är begränsad eftersom produkterna köps utifrån en teknisk specifikation
   
• Integration med kunderna blir allt viktigare, enligt principerna för Supply Chain Management, vilket kan leda till en annorlunda rollfördelning där leverantören/partihandlaren får ett större ansvar för tillgänglighet och påfyllnad av kundens lager.
   
• För producentvaror blir det dessutom allt vanligare med att produkterna skall förädlas hos partihandlaren, i distributionen, innan leverans.
   

Sådana skillnader i förutsättningarna för logistiken och dess utformning indikerar ett behov av att analysera olika typer av företag i olika branscher, där såväl förutsättningar som villkor för effektiv logistik kartläggs och analyseras. Det indikerar också behovet av en kvalitativ värdering av hur svenska företag står sig i en internationell jämförelse avseende logistikutveckling.
 

Faktaruta

Rapporten Logistik i svenska handel, som publicerats av Linköpings universitet, bygger på resultat från forskningsprojektet Handelns logistik - en branschstudie, inom ramen för utlysningen ”Distribution, logistik och partihandel”.

Projektledare: Professor Mats Abrahamsson, Linköpings Tekniska Högskola.
Övriga projektdeltagare: Jakob Rehme och Erik Sandberg, Linköpings Tekniska Högskola