Jag är en levande skyltdocka!

Man kan något förenklat konstatera att personalens förmåga att se ut och tala på ett visst sätt används av arbetsgivaren som ett slags marknadsföring för de varor eller tjänster som företaget erbjuder. Vad som motiverar studien är att forskningen om hur anställda upplever kraven är mycket begränsade. Kunskapen om hur anställda upplever och hanterar kraven behöver således utvecklas.

Resultaten från studien kan sammanfattas i följande punkter:

Analysen av de 49 intervjuerna med anställda visar att de känner av de estetiska kraven. Kraven kan indelas i en kravtrappa bestående av fyra delkategorier med olika dignitet och konsekvenser för de anställda. Längst ned på trappan och också mest oproblematiska att hantera är krav som rör utsmyckning av kroppen. Högst på trappan och svårast att hantera är krav som rör emotionella uttryck. Att alltid framställa positiva känslor visuellt för kunden är svårt och upplevs många gånger som oäkta beteende och inkräktande. Såväl utseendet, personligheten och beteendet är faktorer som de anställda förväntas anpassa till företagets värderingar och profil. Men förhållandet är mer komplicerat än så. De estetiska krav som ställs på handelsanställda är inte uteslutande skapat av arbetsgivaren, utan snarare frambringat ur en växelverkan mellan olika aktörer (arbetsgivaren, kunden samt den anställda själv) i relation till de samhällsnormer och utseendeideal som råder utanför arbetsplatsen. Det är således inte fruktbart att endast betona arbetsgivarens ansvar för de estetiska kravens konsekvenser. Arbetsgivares krav, arbetstagares egna krav, kunders eventuella krav bör också ställas i relation till generella utseendeideal i samhället. Det fråntar dock inte arbetsgivare i handeln deras ansvar för att rekryteringsprocessen är fri från diskriminering. Inte heller fritar det arbetsgivare i handeln från deras ansvar för att arbetsplatserna kännetecknas av en god psykosocial arbetsmiljö där ingen kränks eller mobbas på grund av utseende.

Anställda hanterar kraven på olika sätt och det är relaterat till kravens många gånger otydliga eller outtalade karaktär. Resultatet visar att de estetiska krav som ställs inom handelssektorn över lag är mycket otydligt formulerade och till synes tämligen oskyldiga. Det visar sig att uttryck och krav på att vara ”hel och ren” är standarduttryck som används både av arbetsgivare och anställda inom handeln. Vid närmare granskning bör de snarare ses som klichéer och i själva verket står för – och kräver – mycket mer än vad som ryms i själva begreppen. Vi kan emellertid också konstatera att det finns anställda som på olika sätt opponerar sig och drar egna gränser för vad som anses som orimliga estetiska krav. Det rör allt ifrån att anställda söker uttrycka en personlig stil trots uniformsbärande till att anställda opponerar sig öppet mot ledningen när det gäller sexualiserade krav. Resultaten visar också att det finns könsmässiga skillnader i de estetiska kraven. Kraven på kvinnor är både fler och mer detaljerade än kraven för män.

Anställdas upplevelser är relaterade till huruvida de estetiska kraven upplevs som problematiska eller oproblematiska respektive om man ser sitt arbete i handeln som varaktigt eller temporärt. Med hjälp av en typologi över anställdas upplevelser av estetiska krav kan vi beskriva de konsekvenser som de estetiska kraven medför. I skärningspunkterna mellan dessa villkor återfinns fyra skilda förhållningssätt baserat på de anställdas upplevelser. Dessa är de utnyttjade, de avpersonifierade, de anpassade och de utvalda. De fyra förhållningssätten beskriver på olika sätt hur och varför de anställda hanterar kraven olika.

En viktig slutsats som kan dras av studien är att eftersom kraven många gånger är omedvetna och outtalade och därmed otydliga väcks frågan om det finns behov i branschen att göra dem mer synliga och uttalade. Om kraven finns explicit formulerade pressas arbetsgivare att också ta ansvar för sina handlingar och exponera skälen till varför vissa personer gallras bort i en rekryteringsprocess. När de estetiska kraven är så svävande och godtyckliga som de överlag är i dagsläget, riskerar orättvisor och andra etiska dilemman att osynliggöras. En ökad medvetenhet och kunskap om de krav som ställs innebär att kraven blir tydligare för alla parter. Arbetsgivare eller branschen som helhet skulle, med en tydligare formulering, också tvingas ta ställning till eventuella etiska eller diskriminerande frågor.

Faktaruta

Rapporten Jag är en levande skyltdocka! byggerpå resultat från forskningsprojektet Upplevelser och konsekvenser av estetiska krav.

Projektledare: Lektor i arbetsvetenskap Henrietta Huzell, filosofie doktor, vid Karlstads universitet.
Övriga projektdeltagare: Doktorand Helena Lundberg, filosofie kandidat.

Ladda ned rapporten eller en sammanfattning uppe till höger på sidan

För att se fler rapporter från Handelns Utvecklingsråd klicka här