Tydliga beslutsvägar är viktiga för hälsan på jobbet

Sjuknärvaron har ökat

– Ohälsotalet har sjunkit sedan toppnoteringen på 52 dagar 2003, berättar David Granlund, HUI. I dagsläget är genomsnittet 32,2; för män är det 26,2 och för kvinnor 38,3 dagar. Jag tror inte att en stor del av förklaringen till detta ligger i de hårdare reglerna kring sjukskrivning; vi har inte blivit friskare utan sjuknärvaron på jobbet har ökat.

Den stora boven som driver upp antalet dagar är förtidspensionerna; de står för ca sju procent av den förlorade arbetstiden medan motsvarande för sjukskrivningar är mindre än två procent. Sjukfrånvaro kostar, både för samhället och för de enskilda arbetsgivarna liksom förstås för den som är sjukskriven. Dels blir det ett reellt produktionsbortfall när någon är hemma och är sjuk, dels kostar det att hitta vikarier och dels betalar arbetsgivarna en del av sjukersättningen den första tiden av sjukskrivningen.

Det är lätt att luras av att antalet sjukdagar har minskat; det är främst de långa sjukskrivningarna som har blivit färre och det som kostar för företagen är de korta sjukskrivningarna och sjuknärvaron. Så även om ohälsotalet har gått ned så har inte arbetsgivarnas kostnader minskat i lika hög grad.

Fokus på friskhet

Magnus Svartengren leder en studie om friska företag, ”Hälsa och framtid – Vad utmärker privata företag med låg långtidssjukfrånvaro?” där flera parter ingår, bland annat Karolinska Institutet, Stockholms Läns Landsting, Axel Johnsson AB, Alecta, AB Volvo, Svenskt Näringsliv och LO.

– Det är spännande att jobba i ett projekt med så många olika deltagare, vi får verkligen en bred förankring och många olika infallsvinklar på frågorna, säger Magnus Svartengren.

I projektet har man valt att fokusera på vad det är som gör att vissa företag har lägre sjukfrånvaro än andra och vad man kan göra för att bli ett ”friskt företag”. Studien är indelad i fyra delstudier; en registerstudie för att ge en övergripande bakgrund, en intervjustudie med nyckelpersoner på chefsnivå för att identifiera återkommande friskfaktorer, en enkätstudie till långtidssjukskrivna och slutligen en studie av rehabiliteringsprocessen med både ledning, chefer och långtidssjukskrivna.

Det visade sig att det finns friska företag i alla branscher och att det finns ett samband mellan kort- och långtidsfrånvaro. I de friska företagen var antalet dagar lägre för båda typerna. I studien jämfördes sedan de friska företagen med de genomsnittliga företagen, fokus låg alltså på vad de friska företagen gjorde rätt och inte vad de ”sjuka” företagen gjorde för fel.

Intervjustudien visade att de friska företagen i hög grad hade en uttalad och generell ledarskapsfilosofi samt att man betraktar medarbetarna som en resurs och tar hänsyn till inte bara yrkesmässig kompetens utan även till att få fungerande arbetsgrupper vid rekryteringar. En annan viktig del var att de anställda accepter och delar företagets värderingar

Satsa förebyggande

På de friska företagen fanns tydliga policys och tidplaner för rehabilitering samt att ansvarsfördelningen var tydlig. Företagen satsade på förebyggande insatser med stöd från HR och företagshälsovården, på de genomsnittliga företagen saknades det kompetens i frågan.

– De företag som jobbade förebyggande och metodiskt tyckte att det tog mycket tid och att det var ett tungt arbete, säger Magnus Svartengren. Men det är viktigt att insatserna sätts in i tid eftersom prognosen för de som är sjukskrivna i mer än 90 dagar är lika dålig oberoende av om företaget är friskt eller sjukt. Det som ska göras för de långtidssjukskrivna ska göras innan de blir sjukskrivna.

En viktig pusselbit där resultaten bekräftade tidigare studier var företagsledningens syn på antal anställda som en chef kan ha ansvar för. På företag med låg sjukfrånvaro var medelvärdet 16 personer, på genomsnittliga företag 20 personer och på företag med hög sjukfrånvaro var medelvärdet 25 personer.

Med denna studie har Magnus Svartengren och hans team visat att det förebyggande arbetet och tidig rehabilitering är avgörande för att få och behålla friska medarbetare. Men det finns även andra viktiga faktorer som bland annat tydliga karriärvägar, delaktighet och att det finns tydliga och kända beslutsvägar.

Sammanfattande resultat och slutsatser

Resultat

• Att studera friskfaktorer på företagsnivå är ett angeläget och nytt område
• Skillnaden i sjuktal mellan friska och genomsnittliga företag är markant
• Företag med låg långtidsfrånvaro har också lägre korttidsfrånvaro
• Friska företag finns i alla branscher
• Kvinnor har oftast högre sjuktal än män, men inte överallt, vilket visar att det inte behöver vara så
• Ledarskapsfunktionen är stark i friska företag
• I friska företag finns välkända värderingar, intern kunskap om företaget och delaktiga medarbetare
• I friska företag betraktas medarbetarna som en viktig resurs – ett incitament för företaget att behålla medarbetarna friska
• I friska företag finns en välfungerande kommunikation på alla nivåer
• I friska företag finns en struktur för rehabilitering
• I friska företag finns ett förebyggande perspektiv när det gäller medarbetarnas hälsa
• När medarbetare blivit långtidssjukskrivna är det svårt att komma tillbaka till arbetet i både friska och genomsnittliga företag

Slutsatser

• Det finns kunskap om vilka faktorer som är kopplade till friska företag
• Medvetenhet om medarbetarnas hälsa varierar mellan olika företag och ibland inom samma organisation
• Friska företag arbetar mer strategiskt för tydliga strategier och delaktiga medarbetare

Resultat och slutsatser är hämtade från rapporten ”Hälsa och framtid – ett forskningsprojekt om långtidsfriska företag, Delstudie 1-4, Sammanfattning” (2008, sid 2)