År 1951 hade vi 36 000 dagligvarubutiker varav 11 000 lanthandlare i Sverige. Idag får närbutikerna slå igen en efter en när stormarknaderna pressar priserna och lockar kunder med gratisparkering och snabbmatskedjor. Men hur viktig är egentligen handeln för bygden? Är det till och med så att folk flyttar om byns enda lanthandel slår igen? Det var några av frågeställningarna på det spännande frukostseminarium som Handelns Utvecklingsråd och HUI bjöd in till i februari.
Jan Amcoff, doktor vid Institutet för framtidsstudier och kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, presenterade vid seminariet ny forskning om lanthandelns betydelse för bygden. Ofta hävdas det att ”byn dör” om dess butik läggs ned. Jan Amcoffs forskning visar dock att varken in- eller utflyttningen påverkas av en butiksnedläggning. Trenden med utflyttning verkar istället finnas etablerad i området, redan långt innan butiken stängde.
– Det är befolkningen som går kräftgång som leder till att butikerna slår igen, inte tvärtom, menar Jan Amcoff.
Men det finns andra aspekter i bygden som kan påverkas negativt av en butiksnedläggning. Förutom servicefunktioner som post-, spel-, och systemombud är lanthandeln en viktig lokal arbetsgivare och partner. För att inte tala om lanthandelns sociala betydelse.
– Lanthandeln är en central mötesplats för folk som bor på landet, och är också en symbolisk betydelse som visar att landsbygden lever.
– Strukturomvandlingen av dagligvaruhandeln är en ständigt pågående process med många olika dimensioner, säger Andreas Hedlund kanslichef på Handelns Utvecklingsråd. Det är inte bara lanthandeln som är känslig för strukturomvandlingar. Man kan se även i city att citybutikerna får allt hårdare konkurrens från de egna butikerna i externhandelsområden i utkanten av kommunerna.
Andreas Hedlund menar att strukturomvandlingar inte alls behöver vara till ondo. En utveckling med större butiksenheter bidrar till stordriftsfördelar, något som ofta bidrar till ett bredare sortiment och längre priser, något som kommer konsumenterna tillgodo.
– Strukturomvandling är en process som inte går att stoppa., däremot måste man undersöka vilka förutsättningar som skapar en levande landsbygd. En fungerande glesbygdshandeln är något som alla vill eftersträva och som av många ses som en självklarhet, något som på sikt även kan kräva ett utvecklat samarbete och dialog mellan handeln, kommunen och staten.