Butikens samhällsansvar

Detaljhandeln består ju emellertid inte bara av kedjor och huvudkontor, utan också av en varierad och vidsträckt butiksverksamhet och ett stort antal anställda i Sverige. För att belysa och undersöka samhällsansvar i en vidare bemärkelse genomförde vi en forskningsstudie med fokus på butiken. Syftet med studien är att undersöka engagemanget i och synen på samhällsansvar i butikerna. För att få en uppfattning om samhällsansvar i bred bemärkelse definierar vi samhällsansvar i detaljhandeln utifrån en rad intressenter i värdekedjan, exempelvis anställda i tillverkningen av varor som säljs i butiker, miljö, kunder, butiksanställda, och det lokala samhället. I studien har vi exkluderat dagligvaruhandeln och fokuserar på sällanköp. Anledningen är dels att begränsa studien för att möjliggöra tydligare slutsatser, och dels att just dagligvaruhandeln är den typ av handel som tidigare forskning har belyst mest. 

Vi genomförde en telefonenkät med 200 butikschefer fördelade på tolv svenska städer. Butikscheferna svarade på frågor om ansvar och riktlinjer i förhållande till olika intressenter. Frågorna utformades för att undersöka butikernas aktiviteter när det gäller samhällsansvar gentemot de olika grupperna; varför de utför aktiviteterna och vilket ansvar de tillskriver butiken i förhållande till andra aktörer. Till följd av dessa frågor är studiens syfte också att bidra med nya frågeställningar och insikter i diskussionen om samhällsansvar i handeln och hur denna kan utvecklas. I studien har vi gjort en uppdelning mellan bakåtriktat ansvar (för tillverkning och transport av varor), närliggande ansvar (för vad som händer i butiken och lokalsamhället) och framåtriktat ansvar (för kunder och varors påverkan då de lämnat butiken). Vi hänvisar till dessa typer av ansvar då vi nedan redovisar ett par av studiens framträdande resultat. 

Vad gäller bakåtriktat ansvar kan vi konstatera att miljön ges stor uppmärksamhet när det gäller vilka aktiviteter butikerna vidtar. Cirka 47 procent har riktlinjer för inköp kopplade till miljöpåverkan, medan 38 procent har det för förhållanden i tillverkningen av varorna. En stor majoritet har också ändrat sitt sortiment för att erbjuda mer miljövänliga alternativ. Flera har dock svarat att barnarbete och förhållanden i tillverkning är viktiga frågor och något som butiken har ett ansvar för.  

Vad gäller det närliggande ansvaret med fokus på anställda i butiken så erbjuder en majoritet av alla butiker anställda fortbildning (77 procent). I fråga om pengar eller tid för friskvård är skillnaden dock stor mellan fristående butiker och butiker som tillhör en kedja (46 procent respektive 69 procent). I fråga om närliggande ansvar i form av sponsring i lokalsamhället finner vi dock motsatt förhållande; där är fristående butiker mycket mer aktiva.

När det gäller varorna som säljs i butiken finner vi att 80 procent har gjort förändringar i sortimentet för att ha ett mer miljövänligt sortiment. I kontrast till detta har endast 35 procent aktivt tagit bort en vara på grund av dess miljöpåverkan. Miljöfrågan är alltså något som man hantera, men vilket ansvar speglar en utökning av sortimentet till fler miljövänliga varor om man inte samtidigt utvärderar och tar bort de mest miljöfarliga varorna? Är samhällsansvaret något som utförs för att göra en viss kundgrupp nöjd och värna varumärket, eller handlar det om en genomgående strategi i detaljhandeln?

Vad gäller framåtriktat ansvar visar studien att en mycket litet antal butiker (sex procent) tagit bort varor ur sitt sortiment för att de ansågs ha en negativ inverkan på jämställdhet. En större andel (23 procent) har tagit bort varor ur sitt sortiment för att de ansågs negativa för barn eller ungdomar. En stor majoritet har informerat kunder om miljövänliga val i butiken medan knappt hälften (48 procent) har erbjudit kunder möjligheten att återvinna emballage. De som tillhör en kedja har i högre utsträckning informerat kunder om möjliga val i butiken. Det är tydligt att frågor som rör jämställdhet ännu inte nått den allmänna diskussionen om samhällsansvar.  När det gäller sponsring och donationer till lokala organisationer så visar resultaten signifikanta skillnader mellan de båda butiksgrupperna. De fristående butikerna gör mer. Fler butiker som tillhör en kedja har insamlingsbössor i sina butiker, medan aningen fler fristående butiker skänker pengar till välgörenhet. Detta kan förklaras av att beslut tas på huvudkontoret.

För bakåtriktat ansvar är motiven att aktiviteten stärker varumärket, att butikschefen har ett personligt engagemang och kedjans påtryckningar. Detta föranleder frågor om hur rotat engagemanget är på butiksnivå och till vilken grad aktiviteterna med fokus på bakåtriktat ansvar är integrerade i verksamheten. För näraliggande ansvar visar våra resultat att butikscheferna primärt uppfattar att deras personliga intresse för frågorna är drivande. I butiker som tillhör en kedja framstår också riktlinjer från huvudkontoret, varumärket och kunders förväntan som förklarande faktorer. I betydligt lägre grad svarar butikscheferna att anledningen för samhällsansvar är att andra butiker gör det, eller att media uppmärksammar frågorna.

Vad gäller synen på ansvar visar vår studie att en stor majoritet av butikscheferna ser en koppling mellan butiken och det som händer bakåt i kedjan, alltså frågor kopplade till villkor i tillverkning och leveranser av varor som säljs i butiken. Man svarar att frågorna är viktiga för butiken. En betydligt mindre andel av butikscheferna svarar emellertid att dessa frågor är butikens ansvar. Detta kan vara ett resultat av att debatten om samhällsansvar i handeln inte ännu utvecklats så att butikens ansvar definierats i förhållande till värdekedjan. En annan förklaring skulle kunna vara att man i butiksledet inte upplever att man har möjlighet att ändra på situationen dessa frågor anknyter till. Vi ställde också frågor om man upplever att man har förmågan att påverka barnarbete, villkoren för anställda i tillverkning, och transport och leverans. Cirka 40 procent höll med om att butiken kan påverka förekomsten av barnarbete, 29 procent att butiken kan påverka villkoren för anställda i tillverkning och knappt 35 procent att butiken kan påverka miljöpåverkan kopplat till transporter och leverans. I ljuset av detta ligger det nära till hands att lägga ansvaret på andra aktörer, som är närmare kopplade till de delarna av värdekedjan eller har mer resurser.

När det gäller olika typer av butiker, fristående och butiker som tillhör en kedja, visar vår studie att det finns signifikanta skillnader mellan enskilda butiker och butikskedjor. I en stor majoritet av frågorna om aktiviteter visar resultaten att fristående butiker gör mindre. Detta väcker frågor som: Är det rimligt att ha samma förväntningar och krav på alla företag och alla butiker?

Bland butikerna som tillhör en kedja finner vi en hög grad av ”vet ej” för många frågor om aktiviteter och ”riktlinjer”. Detta leder till funderingar kring hur man hanterar och kommunicerar samhällsansvar i butikskedjor. En tendens i resultatet är att dessa butiker förlitar sig på att huvudkontoret har ansvaret och man ser också huvudkontorets riktlinjer som den viktigaste förklaring till att man engagerar sig i samhällsansvar. Detta är intressant och motiverar vidare diskussioner.

Rapporten avslutas med frågeställningar för vidare diskussion i butiken, kedjan respektive branschen.
 

Faktaruta

Rapporten Butikens samhällsansvar bygger på resultat från forskningsprojektet Innebörden av samhällsansvar i handeln, inom ramen för utlysningen ”Distribution, logistik och partihandel”.

Projektledare: Anna Blombäck, Internationella Handelshögskolan i Jönköping
Övriga projektdeltagare: Caroline Wigren-Kristoferson, Lunds universitet

 Ladda ned rapporten eller en sammanfattning uppe till höger på sidan

För att se fler rapporter från Handelns Utvecklingsråd klicka här